Blöt snabbdistans runt Delsjön

Idag exponerade jag mig själv för vädrets makter. Jag planerade att springa en runda runt Stora Delsjön. Det regnade till och från under förmiddagen. När jag vid tolvtiden ger mig iväg möts jag av mörka moln, blåst och ett aggressivt duggregn. Regnet hinner bara precis blöta ned mina kläder, för att sedan försvinna. Men himlen är mycket dyster, och jag inser att risken för ett rejält oväder är stor. Efter drygt 2 km, när jag når golfbanorna vid Delsjöområdet, har jag värmt upp tillräckligt och jag sätter iväg i ett tempo omkring 4:50 min/km. Det känns mycket bra och jag formulerar dagens mål; att ta mig runt Stora Delsjön med en medelhastighet kring 5:00 min/km.

Jag vet, jag vet. I mitt förra inlägg konstaterade jag att min nästkommande löprunda skulle bli lugn och behaglig. Flera anledningar leder till att jag även denna gång springer en snabbdistans. Regnet och den svala luften gör att jag gärna springer i ett högt tempo för att hålla mig varm. Dessutom så hade jag en vilodag igår (onsdag) och det gjorde gott för återhämtningen. Anledningen framför alla andra är dock att benen känns pigga och jag verkligen är sugen på att springa snabbt. Jag tror på att låta passionen påverka träningsupplägget.

När jag når Delsjöbadet kan jag konstatera att det dystra vädret fullständigt tömt dess gräsbeklädda sluttning på folk. Efter en rejäl nedförsbacke och en mycket värre uppförsbacke planar vägen ut under några kilometer. Jag tvingar upp benen i ett tempo omkring 4:30. När jag når den smala landremsan mellan Stora och Lilla Delsjön blir det på grund av backarna omöjligt att hålla uppe den hastigheten. Efter uppförsbacken vid det lilla kalhygget krävs det en viljeansträngning för att fortsätta vidare i 4:55-tempo.

Sedan når jag Delsjökärr. När jag springer över träspången, med kraftledningens kablar och en regntung himmel ovanför huvudet, så är benen fortfarande hyfsat pigga. Det ändras drastiskt när jag når det parti av springrundan som även är en del av Bohusleden. Det är mycket kuperat och regnet har bitvis förvandlat jorden till lera där skorna slinter. Minnena ifrån söndagens äventyr kommer tillbaka och ger mig lite extra kraft, men det är fortfarande tungt att hålla uppe tempot. Så når jag äntligen Delsjöbadet igen och jag känner lättnaden över att ha en del nedåtlut framför mig. Jag avslutar dagens snabbdistans med en kilometerlång rusning i 4:20 min/km förbi golfbanorna.

I samma ögonblick som jag saktar ned och ska påbörja min lugna jogg tillbaka hem, så blir vädret upproriskt. Åskan och regnet blir mina följeslagare under färden hem. De första minuterna känner jag mig kall och frusen på grund av spöregnet. Det känns obehagligt när regndropparna bearbetar ansiktet och kläderna tynger ned mig när de suger upp vattnet. Men sedan ökar jag tempot, kroppen blir varmare och jag kan återigen njuta av löpningen. När jag stoppar löparklockan så visar den på 15 km. Själva snabbdistansen blev 9.8 km och genomfördes i nästan exakt 5.00 min/km.

Efteråt lagar jag ihop en enkel, nyttig, god och vegansk lunch. Sojafärs och morötter, palsternacka, lök samt paprika, med bulgur bredvid utgör basen. Kryddorna är vitlök, peppar, grönsaksbuljong, örtsalt, oregano och cayennepeppar. Till detta en vitkålssallad med paprika och soltorkade tomater. Apelsinjuice och vatten fungerar som måltidsdryck. Efterrätten blir inte fullt så vegansk, men minst lika god; New York Super Fudge Chunk från Ben & Jerry's.