(bilden med tillstånd från sundstrom)Regnet smattrar mot fönsterrutan. Himlen är homogent grå och inte det minsta dramatisk, utan bara tråkig och likgiltig. De senaste dagarna har det varit kraftigt ösregn, varvat med lättare duggregn och kortare uppehåll. Träden och blommorna frodas, människorna beklagar sig (med undantag för bönder och allergiker). En passande tid för att skriva om just vatten. Alla löpare har någonting att säga om vatten. De kan berätta om hur ofta man ska dricka, hur mycket man ska dricka, vad man ska dricka, när man inte ska dricka, varför man ska dricka, och så vidare. Genom tre inlägg på temat vätska & löpning så ska jag försöka reda ut begreppen, berätta hur jag hanterar vattnet vid träning och tävling och kanske ge några kloka råd på vägen. Allt efter bästa förmåga, jag är ju bara en novis, som ibland funderar lite för mycket. Denna första del är tänkt som en inledning till ämnet. Den andra delen försöker svara på frågan Hur mycket ska man dricka?, medan del tre försöker besvara frågan Vad ska man dricka?
Från många olika håll blir man som löpare rekommenderad att dricka så mycket som möjligt innan, under och efter träning såväl som vid tävling. Detta för att undvika vätskebrist och den därpå följande uttorkningen och överhettningen. Dessutom sägs vätskebristen även leda till markant nedsatt prestationsförmåga. Vi får höra att det inte går att lita på törsten. Att det redan är "för sent" när man blir törstig. Även när man inte tränar ska man dricka mer än vad kroppen ber om. När man tränar eller tävlar ska man, enligt en del källor, dricka 150-300 ml vätska var 15:e minut. I andra fall lyder råden att man helt enkelt ska dricka så mycket som det bara är möjligt.
Jag har aldrig tyckt att det här med att man måste dricka så extremt mycket har stämt med mina upplevelser. Jag dricker sällan under själva träningen. Om jag planerar att springa längre än 17-18 km eller om det är väldigt varmt ute har jag med mig några deciliter vatten i ett vätskebälte. Annars dricker jag endast före och efter träning. Ett eller två glas vatten innan jag ger mig ut, och efter träningen så är jag noga med att dricka när jag känner mig törstig. När jag sprungit en runda på 15 km behöver jag ofta tre-fyra glas vatten den närmaste timmen efter träning, och ytterligare lite extra vätska senare under dagen.
Jag ställer mig också något skeptisk till att man inte skulle kunna lita på törsten. Det finns ett välkänt talesätt: 3 minuter utan syre, 3 dagar utan vatten, 3 veckor utan mat. Vatten är en nödvändighet för kroppen, viktigare än mat. Törsten är den mekanism som reglerar kroppens basala, livsnödvändiga tillförsel av vatten. Denna mekanism har utvecklats under hundratusentals år för att kunna reglera kroppens vätskebalans, och därigenom hålla oss vid liv. Med detta i åtanke så verkar det rimligt att törsten är fullt kapabel att reglera vätskebehovet, så att kroppen inte tar skada. Först när vi känner oss törstiga behöver vi dricka.
Självfallet finns det tillfällen då kroppens mekanismer sätts ur spel; vid sjukdom, vid olyckliga eller extrema omständigheter, vid hög ålder med mera. Men jag tror inte att en fullt frisk människa, under normala omständigheter, far illa av att bara dricka när hon är törstig. Jag tror helt enkelt inte att det normala är att kroppens egen vätskeregleringsmekanism är trasig. Jag tror istället att det i de allra flesta fall är optimalt att bara dricka när man är törstig. Denna instinktiva känsla av att någonting inte stämmer med alla rekommendationer kring vattentillförsel har fått mig att undersöka ämnet noggrannare. I de två kommande inläggen kring Vätska & Löpning så kommer jag att presentera några av de vetenskapliga resonemangen inom ämnet. Jag kommer försöka ta reda på vad vetenskapen och praktisk erfarenhet har att säga om hur mycket man ska dricka vid löpning, och vad man ska dricka. Kanske kommer en del av informationen att förvåna en del. Under ett marathonlopp tycks till exempel riskerna med för mycket vätska vara långt större än riskerna med att dricka för lite.
För de som vill läsa in sig lite på ämnet lagom till nästa del så rekommenderar jag artikelserien Exercise and dehydration, hos The Science of Sport.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar